Konditionsträning -muskulär uthållighet

Kati och hennes tidigare häst Have fun i terrängen.

I tidigare inlägg har jag skrivit generellt om konditionsträning- vad det är och några av de positiva effekter hästen får av konditionsträningen. I det förra inlägget gick jag mer in på grundträning av en häst som vilat en längre tid. Nu går vi vidare till det jag beskrev som steg två på trappan i förra inlägget -styrketräning och muskulär uthållighet.

Efter steg ett av grundträning kan vi nu utmana hästens kropp lite mer och närma oss högre pulser närmare laktattröskeln. I steg två är fokus på styrka och muskulär uthållighet då muskeltrötthet är en sedan länge känd faktor för skador. Musklerna fungerar som ett stöd för leder och senor/ ligament. När tempot höjs ökas belastningen på leder, senor och ligament likaså när musklerna blir trötta och dess stödfunktion minskar.

Tidigare här på bloggen så har vi pratat om planering, det återkommer jag lite till nu då det är viktigt att fördela arbetet och återhämtningen väl när hästen börjar ansträngas lite mer. Vad det gäller konditionsträningen så ska den bedrivas inför en tävlingssäsong om vi tränar en tävlingshäst. Under själva tävlingssäsongen är det svårt att hinna med konditionsträning, återhämtning och tävling.

Pulsmätare

För att ha helt koll på konditionsträningen och utvecklingen av hästen påstår jag att man är i behov av en pulsmätare för att helt säkert kunna bedöma hur ansträngande arbetet är för hästen. Det finns olika tekniska hjälpmedel för att mäta hästens puls och de är ofta bra på olika saker. Så innan man investerar i utrustning så kan det vara bra att tänka igenom vilka olika saker man är i behov av, hur och vad man vill mäta samt hur man kan spara och se informationen. Pulsmätarna fäster man oftast på gjorden och sedan finns det olika sätt att utläsa informationen, en del använder klocka på armen som ryttaren då kan läsa av under pågående arbete. Andra lagrar informationen i sändare kopplat till mobilen och då får man titta på informationen efter avslutat arbete. Flera av dessa hjälpmedel anger även tid, längd, höjd över marken, antal språng, % av ridning i höger eller vänster varv och mycket, mycket mer.

Uppvärmning och nedvarvning

Nu när hästen blir ombedd att jobba hårdare är det väldigt viktigt att ta sig tid att ordentligt värma upp hästen och låta den varva ner efteråt. Många skrittar pliktskyldigt några minuter före och efter ridpasset… jag vill påstå att låta sin häst få ordentlig tid för uppvärmning och nedvarvning är både skadeförebyggande och prestationshöjande. Uppvärmningen förbereder hästen för arbete genom att ställa om blodtillförseln till skelettmusklerna som då får mer syre och energi. Nedvarvningen ger hästen tid att frakta bort laktat ur kroppen om hästen gjort ett mer ansträngande arbete.

Hur kan arbetet se ut i detta steg?

Behåll fortsatt arbetet med grundträning 3 dagar i veckan och lägg sedan till 2 dagars arbete med gradvis stigande pulshöjande arbete (i galopp) kring laktattröskeln (omkring 150- 180 slag/ min, beroende på individ). Börja med få minuter för att successivt trappa upp emot 20- 30 min.

Klättring kan också läggas till i steg två för att stärka bakbenens muskulatur, även övergångar, hoppning utav studs och serier är bra stärkande arbete. Ridning i trav och galopp i uppförslut är bra konditionsarbete som ökar ansträngningen på hjärta och lungor utan att anstränga benen med höga farter.

Lycka till med träningen utav din häst! /// Camilla

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *