Marsvinspassare på väg

Idag har jag passat marsvin på annan ort.

Körlärare. Ett av alla mina kall. Betalar sig inte särskilt, det heller 😀

Jag har varit i Hisings Backa och sett till fyra marsvin som alla är Eragonsdjur i en eller annan bemärkelse. Matte är på semester.

Hera hungrig.

Visst kunde de kommit hit. Det är ju rena drömmen; lera, utsvultna rovdjur och syndafloden. Så jag bad faktiskt att vi skulle lösa det så här istället.

Spike är VÄLDIGT försiktig. Trots gräsmutan.

Ytterligare pensionatgäster har tagit pick och pack och rest hem. Jag blir rörd över att se hur glada mattar och hussar är över att få hem sina limpor.

Silje. Mamma som stöttar sina barn. En del genom galler så det inte råkar bli ännu fler.

Alfie, Silje & Pilens son har fått ett hem. Eftersom han är en liten skit ännu, fick han hela familjen med sig. Maria, Alfies nya husmor är lika tokig i marsvin som jag. Så när jag föreslog att hans invänjning med hennes Castor ska ske stegvis hemma hos henne så var hon helt med på noterna. Här kan du se första mötet.

Så nu har Maria två burar; den ena med Alfie, brorsan Vilding och pappa Pilen. Den andra med mamma Silje och syrran Leo. Egentligen kanske vi kunde väntat men vad skulle vi vänta på? Mer regn? Så Maria frossar i det hon gillar, marsvin, och en stund då och då får Castor träffa lille Alfie, och får nästan andnöd av lycka över sin nye lille vän. Alfie får stöd av sin familj, när det behövs.

Vad är det för ståhej? Marias Ulf som inte är inblandad undrar lite.

Det var ju igår Vilding & Alfie fick flytta in till pappa. Först var det Vilding som började knorra på allt som rörde sig, sen fick Alfie också luft under vingarna. Pilen transformerades totalt. Från att vara galningen som i princip hängde på gallret blev han ansvarsfulla PAPPAN inom loppet av bara ett par timmar. Kanske var han trött efter den första intensiva lära-känna-proceduren? Hur som helst blev han väldigt annorlunda, lugn och värdig.

Jag tror att han tar sitt ansvar som förebild på allvar.